Vad innebär förslaget att dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd?

Skriv under uppropet Rör inte det permanenta uppehållstillståndet! 

Försämrade villkor för invandrare och ökade möjligheter att utvisa dem är en bärande del av Tidöavtalet. I flera av genomförda och planerade åtgärder nämns specifikt ensamkommande flyktingbarn och/eller afghanska medborgare.

Våren 2025 presenterade regeringen ett utredningsförslag om att ingen som söker asyl i Sverige ska kunna få permanent uppehållstillstånd (PUT). Det gäller även deras anhöriga.

I oktober kom förslaget att dra tillbaka alla PUT för människor som sökt asyl i Sverige och deras anhöriga.

Det är ett utredningsförslag. Det finns inget formulerat lagförslag och inget beslut. Fram till 19 december kan man skicka in synpunkter (remiss). Sedan ska regeringen ta ställning till hur de vill gå vidare.

Vem berörs av förslaget att ta tillbaka PUT?

• Alla som nu har PUT och som en gång sökt asyl i Sverige och sedan fått uppehållstillstånd – med skyddsstatus, enligt gymnasielagen, efter spårbyte eller av andra skäl.

• Alla som nu har PUT och har kommit som kvotflyktingar.

• Alla som nu har PUT och har kommit som anhöriga till asylsökande och kvotflyktingar.

• Utredaren räknar med att 98 000 – 185 000 personer med PUT ska granskas. 

Vad innebär förslaget?

• PUT dras tillbaka för flyktingar och deras anhöriga.
  
  
• Den som har sökt medborgarskap prövas för det. Det krävs att man kan styrka sin identitet, kunna försörja sig och ”leva skötsamt”. Det finns ett lagförslag att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. 
  
  
• Den som inte kan eller vill bli medborgare kan få status som varaktigt bosatt om hen har bott minst 5 år lagligt i Sverige. Det krävs att man kan styrka sin identitet, kan försörja sig och ”leva skötsamt”.
  
  
• Den som har status som flykting eller alternativ skyddsbehövande och inte kan styrka sin identitet får tidsbegränsat uppehållstillstånd så länge skyddsskälen finns kvar. Tillståndet ska förnyas vartannat år.
  
  
• Den som inte har godkända skyddsskäl och inte kan styrka sin identitet får en ny utredning hos Migrationsverket och riskerar utvisning.

 Kravet på ”styrkt identitet” stoppar många

• Migrationsverket godkänner inte ID-handlingar från Afghanistan och Somalia. Papper från Irak och Eritrea underkänns också ofta. Personer från de länderna har svårt att bli medborgare eller få status som varaktigt bosatta.
  
  
• Den som har blivit åldersuppskriven har levt med ”olika identiteter” i Sverige och har svårt att bli medborgare eller få status som varaktigt bosatt.
  
  
• Den som har PUT genom gymnasielagen riskerar utvisning om hen inte kan visa nya skyddsskäl.

Vad innebär det att leva med tillfälligt uppehållstillstånd?

• Ingen trygghet.
  
  
• Svårare att få lån, plugga, starta företag, få visum för utlandsresor.
  
  
• Stressen att behöva omprövas vartannat år.
  
  
• Känslan av att inte vara välkommen, inte få rösta i riksdagsval.
  

Vad händer efter utvisningsbeslut?

• Man förlorar jobb och bostad och har ingen laglig inkomst.
  
  
• Nästan ingen ”återvänder” frivilligt till det land man flytt ifrån för många år sedan.
  
  
• Tvångsutvisningar till Afghanistan och Somalia är just nu inte möjliga. Men risken finns att de blir det.
  
  
• Nästan ingen sätts i förvar om man ändå inte kan tvångsutvisas. Men det är inte alldeles säkert.
  
  
• Många flyr vidare till andra lände i Europa. Vi vet inte vad som händer efter EU-paktens implementering sommaren 2026.
  
  
• Andra stannar i Sverige och lever ett otryggt liv som papperslösa.

 Vad kostar detta?

• De inledande kostnaderna hos Migrationsverket och domstolarna blir ungefär 2 miljarder, enligt utredningen. Det motsvarar byggnadskostnaderna för ett sjukhus eller två stora simhallar.
  
  
• Varje år behövs ungefär 200 miljoner för alla förnyelser som Migrationsverket måste göra.
  
  
• De ökade kostnaderna för andra offentliga verksamheter (polis, försäkringskassa, CSN mm) går inte att beräkna.
  
  
• Många arbetsgivare förlorar viktiga medarbetare, ingen kan beräkna vad det kostar.

 Är det alls tillåtet att ändra lagar i efterhand?

• Utredaren menar att det är lagligt.
  
  
• Advokatsamfundet och många andra jurister menar att förslaget är ett hot mot rättssäkerheten i Sverige. Ett beslut som innebär något positivt för en person ska inte kunna ändras till ett negativt beslut i efterhand.

Författare: Karin Fridell Anter