Uppropet Rör inte det permanenta uppehållstillståndet
När jag såg fotoutställningen "Barn på flukt, barn i frykt" i Röros, och när jag läste texterna till bilderna, tänkte jag att det precis stämmer in på våra ensamkommande från 2015. Idag är texterna ännu mer aktuella, med barn som genomlider krig och oroligheter i Ukraina, Palestina, Israel och många andra länder.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är från 1948 och omfattas av i stort sett alla länder på jobbet. Dessutom är Sverige bundet av ett antal konventioner när det gäller mänskliga rättigheter. Vi har ratificerat sju av FN:s konventioner, och därtill kommer Europarådets fyra konventioner.
Idag uppmärksammas avigsidorna med den nuvarande migrationspolitiken allt mer. Trots näringslivets protester försämras möjligheterna att rekrytera utomlands, samtidigt som erfaren arbetskraft, ofta i bristyrken, tvingas lämna landet.
 |
| AI-genererad bild. |
Det är alltid intressant att jämföra protokollet från intervjun med beslutet från Migrationsverket. Vad har handläggaren valt att negligera? På vilket sätt har hen kunnat vrida till vad den asylsökande sa?
 |
| AI-skapad bild. |
Migrationsverket brukar säga att över 60 % av asylsökande afghanska medborgare får uppehållstillstånd. Det kan gälla om man tittar på hela gruppen. Men när man delar upp efter kön får man en helt annan bild. Endast 40 % av män över 18 år får uppehållstillstånd. Afghanska medborgare utgör ändå en mycket liten del av det så kallade skuggsamhället – som mest några tusen personer.
”Du har under din jämförelsevis korta tid i Sverige anpassat dig till svenska förhållanden. Men du har levt större delen av ditt liv i en muslimsk kontext. Migrationsverket anser därför att du kan återanpassa dig till ditt hemlands kulturella seder och bruk.” Detta är ett typiskt argument i ett avslag till en ung afghansk man, som varit i Sverige i nio år, dvs. en dryg tredjedel av livet (från 14-18 år till 23-27 års ålder).
 |
| På Migrationsverket i Malmö kan ärenden om uppehållstillstånd ligga orörda i 2-4 år. |
Antalet JO-anmälningar på grund av långa väntetider vid Migrationsverket är stort. Nu är det dags för ytterligare en anmälan.
Referat och annan dokumentation från seminariet finns här.
Så kom den då äntligen, den efterlängtade granskningen av rättssäkerheten vid Migrationsverket. Statskontorets rapport fick namnet "Många öar små", syftande på att varje enhet kanske jobbar rättssäkert, men att det inte finns någon samsyn mellan de olika enheterna.
 |
| Målning av människorättsaktivisten Murad Sharif, Österrike. |
Kvinna, liv, frihet var mottot för ett möte i Barkaby där jag hamnade häromdagen. Iranska och afghanska kvinnor hade slagit sig samman om ett möte med filmvisning, tal och konstutställning. Arrangörer var Centerkvinnorna och Miljöpartiet i Järfälla.
Över 100 000 afghanska medborgare sökte asyl i EU år 2023. I en ny rapport konstaterar ECRE (Europeiska flyktingrådet [1]) att de utmaningar de möter är betydande. De drabbas ofta hårdare än andra flyktinggrupper av långa väntetider. Dessutom är inkonsekvensen i asylhanteringarna mellan länderna så stor att ECRE använder ordet ”asyllotteri”.
Till
justitieombudsmannen
Anmälan angående: Systematiskt undermålig och
rättsosäker hantering av asylärenden.
Datum: 5 februari 2024
Diarienummer: 1086-2024
 |
| Ill. Mattias Elftorp |
Rätts(o)säkerheten i asylbedömningar är namnet på den nya rapporten som har överlämnats till Statskontoret och Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar.
 |
| Eleonor Roosvelt med FN:s Deklaration om mänskliga rättigheter november 1949.* |
 |
| Etikkommissionen i Sverige |
Tidöavtalet genomsyras av strävan efter att vi i Sverige ska ha så få invandrare, speciellt flyktingar, som möjligt. Det innehåller en hel rad åtgärder som gör livet i Sverige svårare och osäkrare för utländska medborgare, framför allt för dem från länder utanför EU/Schengen. Tanken är att det ska göra landet mindre attraktivt för flyktingar och lågavlönade arbetskraftsinvandrare.
|
| Etikkommissionen i Sverige |
Den 17 oktober 2023 deltog jag i seminariet ”Asylpolitik och Angiveri – ett år med Tidöavtalet”, arrangerat av Etikkommissionen i Sverige. Inför detta gjorde jag en faktasammanställning, grundad på material från Rädda Barnen, Barnombudsmannen, Bris och FN:s Barnrättskommitté samt mina egna erfarenheter från arbete med ensamkommande ungdomar[1].
 |
| Okänd artist. Bilden från facebookgruppen Stoppa utvisningarna till Afghanistan! |
 |
| Tidöavtalet - ett hot mot demokratin: https://tidoavtalet.blogspot.com/ |
Situationen för de unga afghanska flyktingarna från 2015, liksom för andra grupper av afghanska flyktingar, är fortfarande katastrofal. Etablerade unga vuxna, med yrkesutbildning, fast jobb, lägenhet får utvisningsbeslut för att något litet inte uppfyller kraven i gymnasielagen. Pappor till små barn hänvisas till att lämna Sverige - kanske barnet aldrig får se sin pappa mer. De som var barn när de kom, 13-14 år, förväntas "återanpassa sig" i Afghanistan när de gått ut gymnasiet - trots att de kanske aldrig varit i det landet. Kraven för att få bifall på asylansökan är mycket hårda.
