Alla har rätt att söka asyl från förföljelse och får inte utvisas till ett land där de riskerar förföljelse, tortyr eller dödsstraff. Alla människor, oavsett juridisk status, har rätt till grundläggande mänskliga rättigheter som nödvändig sjukvård och säkerhet. (Källa: MR-institutet).
Non-refoulement-principen är grundstenen i den
internationella flyktingrätten och är dessutom sedvanerättsligt bindande. Det
innebär att principen är bindande för alla stater oavsett vilka konventioner
och folkrättsliga dokument man har anslutit sig till. Principen innebär att ingen
människa får återsändas, utvisas, avvisas, utlämnas eller överföras till ett
land eller område där hen riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av
sina mänskliga rättigheter genom att hens liv eller frihet hotas eller från
vilket hen riskerar att skickas vidare till ett sådant land eller område. I
asylprövningen är principen den enskilt viktigaste och ska finnas med i varje
steg av den individuella bedömningen av skyddsbehov. (Källa: Amnesty
International)
Universal
Periodic Review (UPR) är en återkommande granskning av de mänskliga
rättigheterna där FN:s medlemsländer utvärderar varandra vart femte år. De
bygger sin bedömning av ett land dels på rapporter från olika nationella organisationer,
dels på en rapport från respektive regering.
I bedömningen tittar man på olika grupper som kvinnor, barn,
hbtqi-personer, funktionshindrade, invandrare, ekonomiskt utsatta,
ursprungsfolk och minoriteter, liksom olika aspekter, bl.a. jämlikhet, jämställdhet,
religionsfrihet samt arbetet mot diskriminering, hatbrott, rasism, islamofobi
och antisemitism.
I årets rapport om Sverige har FN:s olika kommittéer
lämnat sina synpunkter på hur Sverige arbetar med mänskliga rättigheter. Ofta
har de kommit med beröm, men ännu oftare har de kritiserat brister och rekommenderat
förbättringsåtgärder.
Listan på rekommendationer är lång. Här återger jag dem som berör
om invandrare och flyktingar. Mina personliga kommentarer i kursivt.
FN:s rekommendationer är ...
Arbetet för mänskliga rättigheter
... att Sverige ser över lagstiftningen som styr Institutet för mänskliga
rättigheter (MR-institutet) för att stärka dess mandat och oberoende.
Våren 2023 föreslog
Sverigedemokraterna att MR-institutet skulle lägga ned. Regeringen har kritiserats
för att den utsett
styrelseledamöter som inte stått på nomineringslistan.
Fattigdom
... att Sverige vidtar effektiva åtgärder för att
minska fattigdom bland förvärvsarbetande, tar itu med det höga antalet
arbetslösa som riskerar fattigdom och se över och undanröja alla befintliga
hinder för att ta emot socialförsäkringsförmåner eller stöd.
Fattigdom är vanligare bland invandrare eftersom de oftare har lågavlönade
jobb. Arbetslöshet är vanligare bland lågavlönade.
... att Sverige antar en officiell mätning av
fattigdom som införlivar flerdimensionella aspekter av fattigdom och vidtar
riktade åtgärder för att hantera den ökande fattigdomen.
... att Sverige höjer socialförsäkringsförmåner,
inklusive grundersättningen för arbetslöshet och dagpenningen för asylsökande, i
takt med levnadskostnaderna.
Frihetsberövade
... att Sverige säkerställer att alla personer som
berövats sin frihet ges alla grundläggande rättsliga skyddsåtgärder redan från
frihetsberövandets början, särskilt rätten till tillgång till advokat, rätten
till läkarundersökning av en oberoende läkare och rätten att underrätta en
anhörig.
Detta bör gälla även dömda personer som tagits i förvar. I dag finns
ingen bortre gräns för hur lång tid de kan tvingas vara i förvar.
Invandrare
... att Sverige fullt ut implementerar den internationella
konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter .
... att Sverige säkerställer att invandringspolitiken
inte hindrar invandrares lika tillgång till tjänster som är avgörande för att
förverkliga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
... att Sverige ratificerar den internationella
konventionen om skydd
för alla invandrade arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter.
... att Sverige vidtar åtgärder mot
arbetskraftsexploatering och diskriminering på arbetsmarknaden av personer med invandrarbakgrund.
... att Sverige garanterar att alla utländska
medborgare som riskerar utvisning har tillgång till rättvisa förfaranden för
att bedöma risken att de kan utsättas för tortyr och misshandel i sitt
ursprungsland, och att de får en oberoende och effektiv individuell prövning av
utvisningsbeslutet.
Familjer, kvinnor och barn
... att Sverige säkerställer att alla barn har en
tillräcklig levnadsstandard, bland annat genom att förebygga hemlöshet och tillhandahålla
sociala bostäder och andra stödåtgärder för familjer i nöd.
Idag finns förslag att inskränka
utländska medborgares tillgång till välfärdstjänster de första fem åren i
Sverige. Det gäller bland annat sjukersättning, föräldraförsäkring, barnbidrag,
bostadsbidrag och försörjningsbidrag. För högavlönade innebär det att de måste ta
dyra försäkringar. För lågavlönade att de måste vara beredda att leva av luft.
... att Sverige undanröjer rättsliga, praktiska
och ekonomiska hinder för tidig återförening av familjer.
Utlänningslagen från 2021 försvårar tidig återförening av familjer.
... att Sverige förbjuder förvar av barn i som ska
utvisas, oavsett deras status eller deras föräldrars, och överväger alternativa
åtgärder.
Alla vars utvisningsbeslut vunnit laga kraft hänvisas till Migrationsverkets
återvändarcentra, där de får tak över huvudet och serveras mat. De får däremot
inte längre försörja sig själva. Ett statslöst barn, som inte kan utvisas, kan hänvisas
till att växa upp och tillbringa sitt liv på ett återvändarcentrum. Att miljön
i ett återvändarcentrum är olämplig för barn visas i denna
artikel.
... att Sverige gör en bedömning av de konsekvenser
som förbudet från 2018 att erkänna utländska barnäktenskap kan ha för kvinnor
och flickor.
Flyktingar
... att Sverige ger personer som beviljats
internationellt skydd en säker och stabil uppehållsstatus för att underlätta
deras tidiga och effektiva integration, och beviljar uppehållstillstånd av
samma längd till flyktingar och alternativt skyddsbehövande.
Sedan den så kallade ”tillfälliga” invandrarlagen infördes 2016 är
tillfälliga uppehållstillstånd regeln. Skyddsbehövande brukar få tre år,
alternativt skyddsbehövande 13 månader. För permanenta uppehållstillstånd krävs
bland annat att man kan försörja sig. Regeringen
lägger nu förslag om att före detta asylsökande aldrig ska kunna få permanenta
uppehållstillstånd och att permanenta uppehållstillstånd ska kunna återkallas.
... att Sverige säkerställer att förvar av
asylsökande endast användes som en sista utväg.
För den som dömts till utvisning finns ingen bortre tidsgräns för hur länge
personen kan hållas i förvar, i de fall hen inte kan tvångsutvisas.
... att Sverige förbättrar
kvaliteten i asylutredningar baserade på sexuell läggning, könsidentitet och
religiös konvertering, och använder uppdaterad information om ursprungsland i
fall av religiös konvertering.
Rättsosäkerheten är dokumenterat
låg när det gäller bedömning av dessa faktorer.
... att Sverige tydligt definierar
begreppet ”hälso- och sjukvård som inte kan vänta” och vidtar de åtgärder som
krävs för att garantera vuxna asylsökandes rätt till hälsa.
Informationsplikt enligt ”angiverilagen”
hade medfört att asylsökande och personer utan uppehållstillstånd hade undvikit
att söka sjukvård, med risk för allvarliga följder.
Statslösa
... att Sverige återkallar sina reservationer mot konventionen om
statslösa personers rättsliga ställning.
... att Sverige införlivar definitionen av en
statslös person i enlighet med artikel 1 i konventionen om statslösa personers
rättsliga ställning i all relevant lagstiftning och inrättar ett särskilt
förfarande för att fastställa statslöshet.
... att Sverige antar lagstiftnings- och politiska åtgärder för familjeåterförening även för statslösa och säkerställer att mödrar till statslösa barn har lika tillgång till hälso- och sjukvård, juridiska och sociala tjänster.
Referens
Sweden: Compilation of information prepared by the Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights Human Rights Council, Working Group on the Universal Periodic Review, Forty-ninth session. Geneva, 28 April – 9 May 2025
Se också
Tidöavtalet bryter mot 13 artiklar i Barnkonventionen Birgitta Göransson 4.11.2023
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar