Varför nekas afghaner svenskt medborgarskap?

Den 17 september kl 12 äger en manifestation rum på Mynttorget om medborgarskapsfrågan.

Den 17 september kl 12-13 äger en manifestation rum på Mynttorget mellan Riksdagshuset och Slottet. Det är frustrerade invandrare som fått avslag på sina ansökningar om att bli svenska medborgare.

Idag är det många afghanska medborgare som undrar varför de nekas svenskt medborgarskap. Efter många år i Sverige, med utbildning, jobb, kanske familjebildning, vill de äntligen fullt ut bli en del av det svenska samhället. De vill att deras framtida barn också ska bli del av Sverige.

De tycker att de har gjort allt rätt, men Migrationsverket ger avslag. Det gäller både ungdomarna från 2015 som fått permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen och andra som varit här ännu längre.

Vad är då dagens krav för att få svenskt medborgarskap?

Det första kravet är att man har permanent uppehållstillstånd och har bott i Sverige en viss tid (hemvisttid). För de flesta nationaliteter är hemvisttiden än så länge fem år. Men eftersom afghanska id-handlingar rutinmässigt underkänns måste afghanska medborgare ha bott i Sverige i minst åtta år.

Det andra kravet är att man ska kunna styrka sin identitet. Men många har under asylprocessens långa gång fått registrerat två eller tre olika födelsedatum och anses därför inte kunna visa sin identitet.

De som kom som ensamkommande barn saknade i regel id-handlingar vid ankomsten. De fick vid ankomsten ett preliminärt födelsedatum, grundat på deras egna uppgifter. Några hade dessförinnan i annat EU-land angett annat födelsedatum. En del kunde senare få fram tazkiror (personbevis), skolbetyg eller vaccinationsintyg som Migrationsverket vanligen inte tog hänsyn till. De som inte hann fylla 18 år under väntetiden blev i allmänhet uppskrivna i ålder för att kunna få ett utvisningsbeslut. Grunden för uppskrivningen kunde vara en ”okulär besiktning” av en oerfaren handläggare, eller senare en ovetenskaplig ”medicinsk åldersbedömning”.

Uppehållstillstånd enligt gymnasielagen krävde inte styrkt identitet. Ungdomarna folkbokfördes efter det datum de tilldelats från Migrationsverket. En del fick sedan pass via ambassaden. Det kunde vara med det först uppgivna födelsedatumet, datum enligt tazkira eller samma datum som på uppehållstillståndet.

Det tredje kravet är att man är självförsörjande, dvs. har en varaktig månadsinkomst på minst 20 000 kr. Migrationsverket brukar kräva en anställning eller eget företag som uppfyller lönekravet under minst två år efter att Migrationsverket fattar beslutet. Så i väntan på beslutet gäller det att stanna hos sin arbetsgivare oavsett arbetsmiljön, och oavsett om det är något helt annat man skulle vilja göra med sitt liv – t.ex. studera. Skulle man vara arbetsoförmögen på grund av funktionshinder eller sjukdom så kan man inte räkna med att någonsin bli svensk medborgare.

Det fjärde kravet är att man har ett levt ett skötsamt liv. Här finns två hot:

• Den som är misstänkt eller dömd för viss brottslighet, utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller som har en anknytning till vissa grupper ska inte kunna förvärva svenskt medborgarskap. Det är SÄPO som avgör, utan skyldighet att redovisa några skäl. Nyligen vägrades en kvinna att bli medborgare för att hon hade deltagit i en demonstration för Palestina.

• Den föreslagna ”vandelslagen”innebär en inskränkning i yttrandefriheten för tredje landsmedborgare. I utredningen föreslås inga tydliga riktlinjer för vad som ska vara ”tillåtet” att säga. Utredaren råder utländska medborgare att ”vakta sin tunga”.

Enligt Tidöavtalet ska fler snabbare bli svenska medborgare. Samtidigt går de fyra tidöpartierna ut med att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. Test i svenska språket och samhällskunskap ska tas fram av universiteten – att de inte anser detta är deras uppdrag, och att tiden är alltför kort för att kunna göra ett evidensbaserat test är ingenting som regeringen bryr sig om.

Regeringen arbetar också för att det ska bli möjligt att återkalla medborgarskap. Detta är en grundlagsändring som kräver två omröstningar i riksdagen med val emellan. Vi vet ännu inte hur Socialdemokraterna kommer att ställa sig till detta förslag.

Samtidigt säger sig regeringen arbeta för förbättrad integration. Men att människor som hoppas på medborgarskap nekas utbildning, hålls kvar i ett låglönearbete och hänvisas till ett område med billiga bostäder, kan knappast kallas integration.

Författare: Ingrid Eckerman ingrid.eckerman@gmail.com